Hella är världens snällaste hund - så var det sagt. Hon är mild och försynt och gör aldrig något väsen av sig - hennes temperament ser man sällan hos vare sig man eller djur. Länge har hennes personlighet varit en smula undanskymd, men i vuxen ålder har hon börjat synas mer. Hella älskar bland annat att stå och gassa sig framför den stekheta kaminen eller ligga i solen och bli solbränd på magen. Hon har verklig tuggpassion och knaprar glatt i sig ett jättetuggben på en halvtimme. Och hon är som en fisk i vattnet när hon fjäderlätt flyter ut på vågorna och simmar runt och njuter.
En annan stor passion är ju förstås det här med MAT. Hella tar hur mycket ovett som helst för en brödsmula - ligger det mat på bänken så tar hon den. Hon hinner ju alla gånger svälja innan hon får skället och då är det värt obehaget. Det är nog lite Nalle Puh över henne på det hela taget - hon har inte bråttom någon annanstans, utan hon har tid att leva här och nu. Hon verkar vara nöjd med så lite, men kanske hinner hon i sitt tempo med att uppleva mycket mer i ögonblicken än vi andra. Hur som helst så är hon en mycket behaglig hund att dela hem med.
Lätthanterlig är nog det mest beskrivande ordet för Hellas personlighet. Man litar på att hon alltid sköter sig oavsett om det är stoj och stim, bökiga hundar eller stojiga barn. Hon har dessutom en tendens att göra som man säger till henne, till och med om man sätter henne i händerna på främmande barn. Vet hon bara vad man vill att hon ska göra, så gör hon det gärna. Varför inte...
